16:09:00
Love at first sight Kapitel 7
Nickys Perspektiv
Det hade redan gått tre veckor och imorgon var det dags att resa, även fast jag inte visste var vi skulle.
Jag hade fått en lista där det stod vad jag skulle ha med mig.
Det skulle räcka i en vecka och jag skulle ha med mig både svala och varma kläder och sen något snyggt, typ en elegant klänning och lite häftigare kläder. Jag hade ingen om varför men jag packade ner det grejor som stod på listan, men jag skulle inte packa för mycket kläder heller för vi skulle tydligen shoppa.
Efter en timme hade jag packat ner allting inklusive fyra par skor, mina nya skor som jag köpte när vi var och shoppade, mina svarta högklackade boots och mina svarta höga sandaler. Jag packade ner mina nya skosnören också förutom det lila och blåa. Jag snörade om mina nya Converse med de lila och blåa snörena för jag tänkte ha de på mig när vi skulle flyga.
Vi gick och la oss tidigt den kvällen för planet gick vid elva tiden dagen efter och innan dess ska vi till Danmark och sen ska vi åka i tåg i ca två-tre timmar.
Annies Perspektiv
Nästa morgon ringde våra väckarklockor exakt samtidigt, prick klockan fem på morgonen. Vi masade oss up ur våra sängar och bäddade dem sen gick vi och duschade i omgångar. Först jag, sen Michelle och sist Nicky.
När jag var klar i duschen gick jag in i vårt sovrum och tog mig kläderna som jag hade lagt fram dagen innan. Ett par beiga chinos som jag köpte när vi var på Väla. Till det hade jag en en lila och vitrutig skjorta med ett vitt linne under. Jag tyckte att jag såg ut som en kvinnlig Liam Payne. Min favorit i One Direction.
Jag satte mig på golvet framför helkroppsspegeln i vårt sovrum och plattade mitt hår.
När jag var klar med håret drog jag några drag med mascara borsten och sen gick jag ut i köket och hällde upp ett glas O'boy.
Jag svepte det direkt och sen gick jag till badrummet för att borsta mina tänder. Jag packade ner mina hygienartiklar och sminket i resväskan och sen gick jag ut i hallen med resväskan och ställde den där.
Jag gick tillbaka till vårt rum och såg att Nicky satt och krånglade med locktången.
-Vill du ha hjälp? frågade jag henne.
-Ja, tack! Det är ju helt omöjligt att locka håret på sig själv.
-Haha, ja.
Så jag hjälpte henne. Efter en kvart var hennes hår helt lockigt och hon såg helt otrolig ut där hon stod i sina mörkblåa nya chinos, en vit tröja med v-urringning och en svart kavaj över. Hon såg faktiskt ut som en kvinnlig version av Harry Styles. Hennes favorit i One Direction.
Jag fick syn på Michelle där hon stod bredvid oss och försökte bestämma sig för om hon skulle platta sitt hår efter att ha haft sitt hår i en boll hela natten eller om hon skulle låta det vara som det var. Helt vågigt. Till slut frågade hon oss.
-Vad tycker ni? Platt eller vågigt?
-Vågigt, sa både jag och Nicky i mun på varandra.
Jag la märke till att hon hade ett par röda byxor och en vit randig tröja. Hon hade skippat hängslena som Louis hade, annars såg hon ut som honom.
Helt plötsligt började jag fnissa.
-Vad fnissar du åt? frågade Michelle.
-Jag kom att tänka på att vi var klädda precis som våra favoriter i One Direction, sa jag.
-Haha, det stämmer, det har jag inte tänkt på! sa Nicky och nu fnissade de också.
Efter ett tag hade vi lugnat ner oss.
-Jaha, ska vi gå då? Klockan är faktiskt fem i halv sju och nästa buss till Knutpunkten går tio i, sa jag.
-Ja, det är nog bäst, sa Michelle.
-Men hörni! Var ska vi? klagade Nicky.
Jag känner mig helt efter när jag inte vet var vi ska.
-Du får se. Men du kan få en ledtråd. Vi ska flyga, så när vi kommer till flygplatsen så kommer du få ha ditt headset i och lyssna på musik, du kommer även få ha en ögonbindel på dig, sa jag.
-Men jag kommer ju se helt retarded ut! fnissade hon.
-Vill du ha en rolig överraskning eller vill du att det bara blir en helt vanlig resa? frågade Michelle med lite irritation i rösten. Det hördes att hon var stressad.
-En rolig överraskning, mumlade Nicky.
-Du, förlåt. Upp med hakan nu! sa Michelle mycket gladare.
-Okej, svarade Nicky och började le och kramade om Michelle. Efter några sekunder drogs jag också in i kramen.
Vi stod sådär i några minuter innan jag kollade på klockan och såg att hon var fem över halv sju.
-Hör ni, inte för att stressa er nu, men vi måste gå NU!
-Oops! sa Michelle.
Vi sprang ut i hallen och drog på oss våra skor och jackor och tog tag i våra väskor och sprang ut genom dörren. Jag låste dörren och sen sprang vi till busshållaplatsen. Tack o lov så hade bussen inte kommit än.
Efter några minuters väntande kom bussen. Vi tryckte våra busskort mot avläsaren och gick och satte oss vid ett fyrasäte med våra väskor mellan oss.
Efter en kvart på bussen hoppade vi av på Knutpunkten och gick upp till där man hoppar på färjan.
Nästa färja över till Danmark gick halv åtta och just nu var klocka tio över sju.
Vi köpte vars en biljett och sen gick vi och satte oss på bänkarna som fanns. Vi satt och väntade i tio minuter innan vi fick gå på färjan.
Väl på färjan gick vi till ett bord och satte oss med alla våra grejor.
-Jag är sugen på att gå och kolla i den lilla affären, sa jag.
-Men vi får nog i omgångar, sa Nicky.
-Det funkar för mig, sa Michelle.
Så jag började md att gå och kolla. Jag hittade ett jättefint halsband med ett matchande armband. Jag la ner det i korgen jag tog och sen gick jag över till sminket. Jag hittade ett jättefint ljusrosa nagellack som jag också lade ner i korgen.
Jag gick bort mot godiset och plockade ner lite Toblerone, Marabou i smakerna jordgubb, Non-Stop och Schweisernöt sen gick jag för att betala.
Jag gick tillbaka till tjejerna och sen var det dags för Nicky att gå och kolla.
-Är du spänd? frågade jag Michelle, när Nicky gått.
-Ja, jag börjar bli lite halvt galen! skrattade hon.
-Jag förstår det, skrattade jag.
Efter fem minuter kom Nicky tillbaka med en påse som jag såg att det låg en massa choklad i.
-Tänker du äta ihjäl dig eller? skrattade Mchelle.
-Haha, jättekul! skrattade Nicky. Nej, jag blev bara så sugen på choklad och kommer jag ihåg rätt så har London inte Marabou choklad.
Michelle gick iväg och Nicky satte sig ner.
-Har du lyckats lista ut var vi är påväg än? frågade jag retsamt.
-Nej, inte än, sa hon lite nedstämt.
-Det får du reda på när vi kommer fram!
Michelle kom tillbaka några minuter senare och satte sig med oss.
Efter ca 10 minuter var vi framme i Danmark och vi gick av färjan och kollade så att det var rätt tåg som stod inne på perrongen, sen gick vi på tåget och satte oss vid ett fyrasäte.
Tåget började rulla och jag somnade på några minuter.
Nickys Perspektiv
Tåget började rulla men jag somnade inte som Michelle och Annie gjorde. Jag satte i mina hörlurar och lyssnade på One Direction. Helt plötsligt börjar Torn spelas och jag får ett stort leende på läpparna och började mima med i sången. Efter några minuter somnade även jag men vaknade efter någon timme av att Annie ruskade om mig.
-Nicky, vi ska hoppa av tåget om en stund, sa Anna.
-Jag är vaken! sa jag och satte mig upp igen eftersom att jag hade kasat i sätet när jag sov.
_________________________________
Sådär, sjunde kapitlet...
Snart är vi framme i London och då lovar jag att det kommer att hända mer.
xxNicky